TS77

Det var längesen jag var så här makalöst uppgiven inför Färjestads totala inkompetens. Det är så sjukt dåligt att inte ens kunna göra 2 mål i snitt per match och spelet i övrigt suger ju rejält det också. Vart är farten, finessen, passningarna på bladet. Altt jag ser är ju ett gäng rädda killar som åker och slår alibipassningar i blindo för att slippa ha pucken. Kvalserien, här kommer vi. Den enda trösten just nu är ju att Frölunda åker på rejält med pisk i Luleå. Nästa vecka kommer Lee Goren och förhoppningsvis är Norda snart tillbaka för något drastiskt måste hända och det snart. I övrigt finns inget värt att nämna, allt överskuggas av min extrema besvikelse över uteblivna poäng. Piss.

två kvällars hockeytittande. Kvällens begivenhet var SSK-FBK på tv och Värmlänningarna verkar vara på gång. Fjärde vinsten i rad nu och det faktum att dessa kommit utan att laget på något sätt imponerat gör ju bara att det smakar mera inför fortsättningen. Kvällens kungar var Jonte G och Basse vars räddningar respektive assist var ren och skär hockeyporr.

Gårdagen spenderades i Läkerol Arena där Brynäs säkrade poängen mot Modo. Trevligt och månghövdat sällskap borgade för en rackarns behaglig afton för alla utom den stackars ensamma Modo-supporten som blev både hånad och fattig då diverse bet gjorde att hundringarna ven genom logen mot slutet av matchen.

Jag tycker att det är trevligt att Brynäs börjat få lite folk på ståplats och åtminstone något som kan liknas vid en klack, det har varit riktigt bristfälligt på den fronten dom senaste åren. Den finns dock fortfarande en hel del att göra för dom passionerade supportrarna såsom träna på att sjunga samma sak samtidigt och att inte köra klassiska Djurgårds-ramsor typ " Full fart framåt, håll tätt bakåt". Att dom sen inledde säsongen med att köra glädjeramsor om att en av lagets supportergrupper inte finns längre gör ju inte saken bättre.

Såg ni "Färjan" på tv igår? Jag sitter fortfarande och funderar på vem som var mest patetisk. Var det 31-åriga kvinna som såg ut som en sliten 40+-are och därtill verkade ha en ganska kass personlighet som terroriserade varje människa i sin omgivning med hur länge hon varit singel i sin ivriga jakt på bekräftelse? Eller var det vakten som tyckte det var bra en idé att gå in till sin sambo som jobbade i tax-freen och småprata lite medans hon hade vad vi på McDonald`s kallade knullrush? 

Mässa i Borlänge på torsdag, home sweet home.

 

ja vi är Färjestad och ni har ingen chans mot oss för vi är Färjestad.


Vi är Färjestad, ja vi är Färjestad och ni har ingen chans mot oss för vi är Färjestad.

Vi är Färjestad, ja vi är Färjestad och ni har ingen chans mot oss för vi är Färjestad.

Vi är Färjestad, ja vi är Färjestad och ni har ingen chans mot oss för vi är Färjestad.

Vi är Färjestad, ja vi är Färjestad och ni har ingen chans mot oss för vi är Färjestad.

Robert Lahti MÅSTE vara Sveriges sämsta hockeydomare.

Eftersom Du/Ni uppenbart letar efter saker att kritisera mig och min familj för, idag var det en snett parkerad bil (jag kommer för övrigt från en familj med extremt dåliga parkeringsgener) så tänkte jag ge Dig/Er lite hjälp på traven då Du/Ni nog oftast inte är nykter nog att upptäcka alla små tecken.

* Vi kan vid något tillfälle ha råkat lägga ett papper i påsen för plast i sopsorteringen

* Vi har någon gång med avsikt fimpat en cigarett på den allmänna asfalten

* Vi brukar vid enstaka tillfällen ta hit männsikor med utomeuropeiskt ursprung

* Vi har ibland gäster från Andersberg

* Vi duschar jättesent ibland

* Våra barn leker ibland utomhus och kan orsaka störande moment när ni sitter vid köksbordet och super

* Vi får ibland besök av våra familjer, jag förstår om det kan kännas störande för er då jag vet att er egen familj i största     möjliga mån undviker er

Jag kommer säkert på fler saker men nu har Ni/Du några uppslag att börja med. Glöm inte att skriva ointressanta insändare till tidningen och att vika undan blicken när Ni möter mig.

Puss

Det såg ju så bra. Lördag kväll och vi skulle ju mosa Rögle. För att komma i stämning fixade jag en god middag bestående av oxfilé med paprikakräm och en mozzarellasallad till. Men vad händer, ja maten var ju ok men FBK spelar ju som SSSSSSSSSKKKKKKKKKKIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIITTTTTTTTTTTTTTTT. Det är helt makalöst hur 20 killar som spelar hockey varje dag och dessutom har ganska bra betalt för det kan underprestera så unisont och med sån kraft. Blir det inte rafs och rättarting och 3 poäng mot skoterraggarna på måndag så blir jag orolig på allvar. BAH, nu återgår jag till min Irony och ser framåt.


DIVIS, du är riktigt nära listan nu.

Nu blev det ju helt fel, jag hade ju tänkt mig att sitta här med en kopp kaffe och mysa över 3 poäng igår. Det jag inte hade räknat med var att Brynäs skulle köra med tur-klubbor, tur-skridskor och tur-hjälm samt att deras juniormålvakt skulle vara riktigt bra. Man FÅR INTE förlora matcher där man dominerar stort men saknar hjärtat och viljan att ta sig in framför mål och göra det lite svårare för keepern.

I övrigt så blev det en riktigt trevlig kväll. Logen var full av trevliga människor som läskade efter egen förmåga och lust vilket gav en riktigt skön stämning som resultat. Pernilla och Oliver var också på matchen men hade lyckats få tag på dåliga platser så dom kom upp till oss i 2:a perioden där en fullt FBK-munderad Oliver träffar Brynäs-tigern som var ute och lallade och säger till honom:- Du, jag ska säga en sak till dig...Brynäs suger, dom suger fett. Väluppfostrat barn det där.

Undrar förrresten hur länge man som förälder kommer att tycka att ens barn borde vara skitroad av att det kommer någon typ av pälsbeklädd figur spatserande på diverse ställen. Det känns som att det sitter i ryggmärgen att gripa tag i ungarnas arm och peka så fort man ser dylika saker och det är väl bara att hoppas att det begäret försvinner innan man råkar sätta sina tonåringar i någon ytterst pinsam situation.

Fredag nu, höres.

smäller det, elitseriepremiär och passande nog så kommer Färjestad till Gävle för att ta sig an Brynäs. Detta faktum gör inte att det pirrar i kroppen.....det fullständigt vibrerar och skälver. Fy fan vad skönt att säsongen äntligen drar igång och att våndorna över om det finns något att se på tv inte behöver återvända förrän en bit in i maj. Hur rolig säsongen kommer att bli för oss FBK-are återstår dock att se, laget ser intressant ut men jag är inte säker på att det räcker för en finalplats vilket är det enda som kan betecknas som godkänt.

Vad gäller morgondagens match så är det i.a.f. positivt att jag får sällskap av ett par kunder som också har sympatierna hos rätt lag, det är jag ju inte direkt van vid milt uttryckt. Förra säsongen så fick man ju efter idel förluster lämna arenan med hopkurad kropp och hängande huvud en kroppshållning jag som kuvad toffel är tämligen välbekant från mitt vardagliga liv.

Idag fick jag ju vara med i tidningen också, visserligen under dagens tistel men all publicitet är bra publicitet. Jag måste beundra min granne som tydligen har så mycket energi att hon tycker att det är värt att lägga en del av den på att skriva ett brev till GD. Man ska ha klart för sig att hon skrivit det för hand och skickat på posten, jag kan nämligen aldrig tänka mig att fyllkärringen varit nykter eller kompetent nog att maila.

Nä hörrni, nu tar vi fram den breda strålen och kissar lite på Brynäs imorgon.

Jag fastnade häromdagen framför Paralympics på tv och innan någon hinner tro något annat så hyser jag den största respekt för handikappidrottare. Jag imponeras av hur dessa människor utmanar sina sina hinder och framförallt frapperas jag över vilken enorm mental kraft dom måste ha som har kommit så långt som dom har gjort.

Men mitt i allt detta så tar mitt sinne för lyteskomik över och jag kan inte låta bli att spekulera lite i vilka situattioner som kan uppstå för dessa människor.  Ta goalboll som ett exempel, en sport där blinda utövare (om dom bara är synskadade så ser hjälpmedel till att dom blir tillräckligt blinda) i lag om 3 personer försöker rulla en boll förbi motståndarna och in i mål.

Hur lät det hemma hos dom här personerna när dom var små?

Spelare: - Mamma, mamma jag gjorde 3 mål idag.

Mamma: - Vad bra älskling.....var det snygga mål?

Spelare: - Meeeeeeeeeeeeeen mamma...........du vet att jag inte vet det

Typ, kanske.

Nu är den gode Janne Houkko i farten igen. Ni vet säkert att Janne var den ishockeyspelare som figurerade i media för en tid sen då han hade sett till att ha vissa komprometterande filmer med sig själv i huvudrollen (och för den sakens skull den enda rollen) i sin mobiltelefon. Men Janne såg ju även till att bli av med nämnda mobil varvid filmerna spreds med en hastighet vida överstigande mängden av självinsikt som saknas hos Linda Rosing.

För någon vecka sen sågs Janne åter på löpsedlarna då han av oklar anledning hade rivit sitt kontrakt med Leksand och hans hockeyframtid såg ut att vara skriven i stjärnorna. Idag nås vi dock av nyheten att Janne ångrat sig och SKA spela för Leksand kommande säsong. Med denna historia i färskt minne och med en vomeringsframkallande bild på näthinnan av vad som fanns på filmerna starring Janne så skulle man ju kunna påstå att orden "in, ut, in, ut" varit något av ett ledmotiv för Janne den här sommaren.

Jag hatar verkligen Leksand men tycker nog att det är lite synd att dom inte spelar i Elitserien så att man skulle kunna få reda på hur kreativa 8000 Färjestadfans skulle kunna vara mot Janne H under en lördagsmatch.

18:e september smäller det.

OS dominerar ju som bekant allt tänkbart mediautbud för tillfället men jag måste säga att jag nog aldrig varit så lite intresserad av det som jag är den här gången, vilket ju nu inte betyder att jag inte följer det. Dom första dagarna har innehållit väldigt mycket simning och man kan ju inte annat än beundras över Michael Phelps prestationer när han snart har fler guldmedaljer än Clownen Manne skulle kunna jonglera med. Men frågan som dyker upp i mitt huvud angående simmarna är: Varför finns det dom som väljer att simma bröstsim? Jämfört med dom andra simsätten som på ett eller annat sätt andas styrka, kraft och ibland även estetik så ser ju bröstsimmet ofantligt löjligt ut. Undrar om dom tuffa fri- och fjärilsimmarna står och pekar finger åt och skrattar bakom ryggen på bröstsimmarna när dom går förbi i OS-byn? Är det bröstsimmarna som alltid får stå ouppbjudna och slicka väggarna när det vankas simmardans?

En annan sak som är på gång här i Gävle är Ladies Night. Ni vet det där spektaklet då tre läckra killar ur olika artistiska genrer spelar ut hela sitt register inför en publik beståendes av enbart tjejer. Här i Gävle kommer showen att äga rum i Läkerol Arena och då företaget jag jobbar åt har en loge i nämnda arena som under den kvällen kommer att vara ockuperad av mina kvinnliga kollegor så pågår redan nu planeringen för fullt i korridorerna trots att det är en månad kvar. Det stora spörsmålet just nu verkar vara vilken typ av trosor man ska slänga upp på scenen. Ska man gå på den lite mer exklusiva sorten för att inte riskera att bli en i mängden eller ska man utgå ifrån att dom tre vise männen aldrig kommer att ha en chans att urskilja vem som kastat trosorna och därför välja en snikvariant?

Nu skulle man ju kunna tro att jag är bitter över och avundsjuk på detta evenemang. Så är absolut inte fallet men jag kan ju inte låta bli att undra över vad feministfascisterna skulle tycka om motsvarande cirkus fast med omvänd könsfördelning rullade land och rike runt och helt sonika förbjöd kvinnlig publik. Nu är ju dock detta något som aldrig kommer att inträffa då det i "Nights-konceptet" ingår att en av deltagarna ska vara stå-uppare och mig veterligen så ser alla svenska kvinnliga stå-uppare tämligen anskrämliga ut och riskerar knappast att bli anfallna av kastade kalsonger.


Nu ser vi framåt.

så är hockeysäsongen igång. Färjestad premiärspelade idag mot Kärpät och pirogälskarna vann visserligen med 2-0 men det känns som att det spelar mindre roll, bara känslan av att pojkarna är på is igen ger mig behagliga rysningar i hela kroppen. Elitseriepremiären sker mot Brynäs i Gävle den 18:e september och det känns som att det ska krävas något övernaturligt för att jag ska missa den matchen.

Cityfesten har tagit över Gävles gator för några dagar och gatuförsäljare och lotteriföreståndare slåss om vem som kan lura folk på mest deg. Själv inväntar jag morgondagen då jobbet efterföljs av en after work som förhoppningsvis utmynnar i en blaskning av sällan skådat slag.

Nu går vi all in  

men vi kan väl stolpa ett par grejer från veckan som gått:

Tråkigt: Min bil blev påbackad av en gammal kvinna som oförtjänt hade körkortet i behåll.

Roligt: Lappen på termosen i backstageområdet på Countryfestivalen som översatte tevatten till "The Water" på engelska. Dom skulle ha lyssnat när jag sa åt dom att inte anställa 9-åringar.

Mer roligt: Den servitör på en av stadens krogar som när han fick en beställning på Irish Coffee artigt frågade "Ska det vara en kaffe till det?"

Sorgligt: Den bartender på en av stadens krogar som inte hade en jävla aning om hur man gör en Irish Coffee.

Knäckande:  Elliot: "Elliot är bäst och Pappa är sämst......och pappa då menar jag sämst i hela världen".

Ganska roligt: Hur min kollega som enligt utsago skyller sitt yngsta barns tillkomst på en flaska Baileys nu försöker att få ett färgat barn genom att dricka lakritsshots.


Blåbär

Grabbarna har återigen levererats till Borlänge för en veckas utfordring och uppfostran. Resan dit blev synnerligen behaglig då den ackompanjerades av Jens Lapidus sommarprogram. Jens har på senare tid blivit en av mina favoritförfattare och då han samtidigt är advokat så höll jag öronen öppna efter juridiska tips vilka nog kan komma väl tillhands då mina barn vistats i Andersberg och t.o.m. spenderat natten där. Nu väntar med största sannolikhet LVU-hem och LOB-omhändertaganden inom ett par år.

Gårdagen var en trevlig historia där flaskan fick agera kompass redan från lunch och lotsade mig och David tryggt fram bland både lunch, fotboll, middag och rosedrickande på Berggrenska. Synd bara att GIF är så jävla dåliga och verkligen belyser det kvaltitetsproblem som Allsvenskan lider av.

Bra där.

Det börjar bli ett faktum som är svårt att förneka. Så länge jag håller mig ur bilden så är nog min familj begåvad med ganska mycket tur. Det vinns i lotterier och chokladhjul och gud vet allt och som lök på laxen vann Oliver idag en heldag på Grönan för hela familjen med extra allt. Minsta gemensamma nämnare för alla vinster och dylikt är att jag inte haft något med dom att göra, en sanning som jag inte kan annat än acceptera och lägger istället energin på att snylta och profitera på övriga familjemedlemmar.

I la casa de Öfvre råder numer stillhet efter några intensiva men trevliga dagar med den fem man starka familjen Lindqvist från Karlstad på besök. Dock har den relativa trångboddheten några dagar lämnat efter sig ett hem som ser ut som en polsk bordell av det sämre slaget(ni vet, en sån där som Katrin Schulman kommer ifrån).

På jobbet flyger dagarna fram och yours truly närmar sig mer och mer den perfekte innesäljaren, längtan ut på fältet växer sig dock allt starkare och volvon gnyr lite över att inte luftas ordentligt.

Nu ska det pokras.

Out

En utav fördelarna med att skaffa barn är ju att man får ynnesten att bestämma vad den lille arvingen ska få för namn. Med två barns erfarenhet vet jag att detta inte är något som lämnas åt slumpen. Det ska vridas, vändas, klämmas, kännas, kollas att ingen i den närmaste bekantskapskretsen använt namnet nyligen samt eventuellt också matchas med syskons namn. Ovanpå detta ska ju även dom stolta blivande föräldrarna hitta ett namn som ingen av dom förknippar med något dåligt och kanske även försöka hitta ett namn som är lite "speciellt".

I söndagsupplagan av vår dagstidning GD finns varje söndag ett uppslag med bilder på nyfödda bebisar och deras föräldrar och i dagens tidning fastnade min blick speciellt på ett av barnen, ett barn som hade lite otur när det skulle fördelas föräldrar. Den här lilla flickan har nämligen begåvats med en mamma och en pappa som efter ovanstående stötande och blötande, funderande och kompromissande enats om att ge sitt flickebarn namnet Savannah. Ärligt, riktigt jävla ärligt, kan ett namn bli mer white trash. Tillråga på allt som har dom ju lyckats ge flickstackarn ett namn som iaf. inte ger mig några andra associationer än porrstjärnan Savannah som knarkade sig till en tidigt död i mitten av 90-talet.

Bra tänkt där.

Jag och Jonas umgicks väldigt intensivt under några år i dom sena tonåren. Vi hängde ihop nästintill dagligen och vi var i min värld väldigt lika som personer, hade samma intressen, lika värderingar och kom från ungefär samma bakgrund. Vi gled isär när jag var 18-19 mycket beroende på att Jonas började uttala intresse att göra saker som jag inte kunde ställa upp på och därför sökte mig till annat umgänge. Såhär i efterhand så var nog det ett ganska klokt val för när min dag idag har handlat om att gå till mitt hederliga jobb, köra min högst folkliga bil och komma hem till mitt ganska Svensson-lika radhus så har Jonas dag handlat om att figurera i Expressen som Original Gangsters nye Stockholmschef och han har även häktats för långtifrån första gången i sitt liv.

Samtidigt som det är otroligt sorgligt att en människa som under många år varit en väldigt nära vän valt att gå den vägen i livet så kommer ju funderingen på hur nära det egentligen var att man själv hamnade på samma bana. Jag vill tro att dom värderingar jag fick som barn skulle omöjliggöra något sådant men ska man se helt nyktert på det så hade det nog bara behövts lite sämre självkänsla hos mig när det började braka iväg för att risken skulle ha ökat markant.

Jag träffade Jonas som hastigast för ett par år sen och även om jag ganska snabbt märkte att han förändrats så måste jag säga att bilden i Expressen idag på honom och Dano Acar chockade mig rejält. Det är riktigt tunga killar han leker med nu.

Helg snart.

öppnade precis mailen och där väntade en hurtig semesterhälsning från min chef att nu är det minsann dags för Tobias att göra frukt&vinkorgar igen. Som lök på laxen så är dessutom båda dom medhjälpare jag hade vid det senaste tillfället av dylik art på semester så nu kommer jag att stå där ensam, naken och rädd.Om inte.................kanske..........äh vad fan vi skiter i ödmjuka frågor och kör på direkta order istället. Hörru Fröken Bovik, nu är det dags att lämna hängmattan och komma in på kontoret och hjälpa farbror att skrynkla cellofanplast.

Jag är nog en ganska lagomt fåfäng människa. Jag tycker om att klä mig snyggt och gärna i lite dyrare märken, jag kan stå ganska länge på morgonen och fixa håret etc. Men jag kommer nog aldrig komma till det stadiet att jag 1. Kokar hårfärg på spisen 2. Har i denna färg i håret 3. Sitter med huvudet inlindat i plastfolie i 4 timmar 4. Punkt 4 har inte inträffat än och jag vet inte om jag vill veta vad det är.

Som ni kanske förstår så är det min sambo som just nu genomgår detta skönhetsbefrämjande? experiment. Men jag, jag bär min begynnande gråa nyans på både huvud och haka med stolthet och skrattar hånfullt åt Regainreklamen.

Puss

Det var några dagar sen sist och dessa dagar har spenderats i Karlstad i ett ganska lugnt och behagligt tempo med en fantastiskt trevlig kväll på en solig uteservering tillsammans med Mattias och Mattias som avslutning. Imorgon åker jag och lämnar grabbarna i Borlänge för en vecka hos farmor och på måndag är det dags att beträda kontoret igen.

Det här med semester är ju ganska intressant. Dom flesta anser att sommarens arbetsbefriade veckor är höjdpunkten på året och att dessa veckor "gör att man orkar resten av året". Men vad gör vi då på dessa veckor? Jo, vi ger fan i att träna, vi blir lata, vi äter för ofta och för mycket, vi ökar vår alkoholkonsumtion med några tusen procent, kort sagt så för vi ett allmänt dekadent leverne som om något bryter ner vår kropp "för resten av året". I mina öron låter alltså semester som något ganska kontraproduktivt och hälsovådligt.

En annan sak man gör på semestern är ju att man bränner ohyggligt mycket pengar och dessa spenderas ju inte alltid på helt nödvändiga saker. Men det har slagit mig vilken skillnad det kan vara på hur man mår vid olika tillfällen då dessa spenderas. Som t.ex känslan när man hittat något eller några riktigt schyssta plagg hos låt oss säga Ralph Lauren och man står där i kassan och nästan slänger kortet på expediten och skriker åt honom/henne att låta magnetremsan jobba som en galärslav och att man inte bryr sig om vilken summa han/hon knappar in bara det blir gjort. Den i min värld direkta motsatsen till den känslan är när man som jag idag tvingas langa fram plasten på Blomsterlandet för att böta för lite jord och ett antal växter jag aldrig kommer att lära mig namnet på. Det är då tvångstankarna om personlig konkurs, sina barns trygghet, hur mycket månad det är kvar och sms-lån smyger sig på. Vad notan gick på? 170 spänn.


Trevlig kväll

Kort recap av dom senaste två dagarna:

Söndag: Väcktes vid 07.00 då presenterna skulle delas ut till Oliver som fyllde år och hade av den anledningen varit vaken sen 04.00. Jag insåg relativt snart efter väckning att draget att sänka 3 järn det sista jag gjorde innan jag gick hem på natten var en sån där idé som känns bra just för stunden men som man i efterhand svär att aldrig göra om.

Efter en tämligen hektisk förmiddag satte vi oss i bilen vid 13-snåret för färd mot Kungliga Hufvudstaden, där NK´s rea lockade och efter att skrivit under kortslippar så pennan glödde återvände till hotellet där Robin mötte upp för att se fotbollen nere i Kungsträdgården tillsammans med 5000 galna spanjorer och 16 drabbade tyskar.

Måndag: Kort sväng på stan innan vi styrde mot Djurgården och Gröna Lund. Någonstans på vägen blev jag träffad av en Turreklubba modell större och när vi skulle knalla in på Grönan tyckte helt sonika fröken i kassan att hela familjen skulle ha fri entré och fria åkband. Jag hörde mig försiktigt mig för om huruvida man kunde byta fria åk mot fria öl men därav blev intet.

Största begivenheten under dagen var nog att jag mötte Olof Mellberg i chokladhjul. Matchen slutade oavgjort och jag tänkte föreslå avgörande på straffar men ångrade mig då detta kanske hade framkallat traumatiska minnen från 2004 hos Olof och det ville jag inte att hans barn skulle behöva upleva.


Imorgon: Vingåker och Karlstad


Chip!

Vi provar ett nytt grepp och bloggar direkt efter hemgång. Oliver fyller 8 år idag och gårdagen har spenderats med diverse firanden av släkt och vänner. Själv så firade jag in honom med diverse vänner på Berggrenska Gården tillsammans med ett antal flaskor rosé ikväll, men jag vill påpeka att INGET går upp emot den kärlek jag får från honom och hans bror varje dag.

Oliver, just nu är pappa full och sentimental men jag vill bara säga att jag är oerhört stolt över dig och jag vet att du kommer att lyckas.


Väl mött,/T

Edit. Haha, Pernilla hade försökt låsa in smörgåstårtan men undertecknad löste problemet och tog extra räkor som straff.